Utomståendes inställning till hobbyn att konsumera japansk populärkultur har varierat och har också förändrats genom åren. Ännu i början av 2000-talet var hobbyn ganska stigmatiserad och det kunde exempelvis leda till man blev mobbad. Särskilt den japanska populärkulturens färgstarkhet och olikhet jämfört med västerländsk kultur väckte uppmärksamhet. På många mindre orter var fördomar vanliga och en hobbyist kunde vara helt ensam med sin hobby. I dessa fall var internetgemenskaperna och -vännerna särskilt viktiga.
Idag finns det färre fördomar och många upplever att hobbyn är accepterad. Ändå finns det fortfarande hobbyister som upplever att hobbyn inte helt förstås eller accepteras och som inte vill berätta om sin hobby till exempel på jobbet. Självklart finns det också många hobbyister som inte har stött på fördomar, utan istället har fått beundran för sin klädstil. Vissa gamla hobbyister har med åldern tagit sin ungdoms ”annorlunda” identitet till sin styrka. Till exempel kan ordet ”ernu” (annorlunda ungdom) som tidigare användes som skällsord väcka viktiga minnen och en känsla av samhörighet inom en viss generation.
