Anime i Finland

Anime i Finland före 2000-talet

Anime har setts i Finland sedan 1980-talet då de första VHS-utgåvorna blev tillgängliga. En av de mest betydande serierna var Silver Fang (1986), som dubbades till finska 1989. Den finska publiken hade en stark förväntan att en tecknad serie med hundar automatiskt skulle vara riktad till små barn, men innehållet i Silver Fang överraskade många. Trots att det fanns en version som redigerades för att anpassa barn i Finland innehöll animeringsserien mer våld och blod än förväntat. Trots detta och delvis på grund av dess grafiska karaktär har Silver Fang med tiden blivit en kultklassiker.
Anime började så småningom smyga sig in i finländarnas vardag även via televisionen. Många minns från sin barndom serier som Biet Maja (1975–1976), Nils Holgersson (1980–1981), Alfred J. Kwak (1989–1990) och Tao Tao (1983–1985), men kanske inte har tänkt på att de också är anime. Dessa serier är japanska produktioner som har samarbetat med bland annat tyska, nederländska och kinesiska skapare. Den populära serien I Mumindalen (1990) från 1990-talet är å sin sida en japansk-finsk-nederländsk produktion. Tove och Lars Jansson har samarbetat med de japanska manusförfattarna och animatörerna för serien.
Även långfilmer i anime har visats på finsk tv. År 1995 visades till exempel Studio Ghiblis Porco Rosso (1992) och Min granne Totoro (1988).
Utöver ovan nämnda exempel var tittandet av anime före 2000-talet ändå främst en aktivitet för dedikerade entusiaster. Före internetsåldern spreds sällsyntare verk bland fansen bland annat som VHS-kassettkopior.

Anime i Finland på 2000-talet

Introduktionen av anime för en bredare publik i Finland brukar vanligtvis härstamma till premiären av Pokémon-animeradserien (1997–) på finsk television år 1999. Som ett resultat av Pokémons popularitet i början av 2000-talet sågs många andra animeserier såsom Digimon Adventure (1999–2000), som också dubbades på finska. Dessutom visades serier dubbade på svenska, såsom Sailor Moon (1992–1997), samt originalserier på japanska som Fullmetal Alchemist (2003–2004) och Neon Genesis Evangelion (1995–1996), och serier dubbade på engelska som Dragon Ball (1986–1989) och Dragon Ball Z (1989–1996).
Förutom televisionssändningar och heminspelningar tittade många anime på internet. Innan lagliga strömningstjänster som Crunchyroll och Netflix började sin verksamhet, fanns det talrika inofficiella webbplatser under fansens ledning där tittare kunde se både engelskdubbade och japanskspråkiga animeserier. Fans producerade inofficiella fanskapade undertextade videor själva. Anime kunde också hittas till viss del på YouTube, även om innehållet ofta var tvunget att delas upp i flera videor på grund av plattformens längdbegränsningar.

Anime i Finland från 2010-talet till nutid

Idag är det lättare än någonsin att titta på anime, eftersom strömningstjänster har erbjudit licensierade och professionellt översatta serier sedan 2010-talet. Exempel på tjänster fokuserade på anime inkluderar den nuvarande amerikanska marknadsledaren Crunchyroll och den nu nedlagda franska tjänsten Wakanim.
Streaming har setts som ett lockande alternativ till inofficiella webbplatser, där kvaliteten på videor och undertexter varierade betydligt. Crunchyroll har blivit populärt bland tittare bekanta med anime, men strömningstjänster fokuserade på västerländskt innehåll som Netflix har också introducerat anime för en bredare publik. Betydelsen av fanskapade undertexter har minskat avsevärt med strömningstjänster som nu översätter sitt innehåll själva. Ibland översätts serier också till finska även om översättningen oftast sker via ett mellanspråk, vanligtvis engelska.
Animefilmer kan nu visas på biografer flera gånger om året. Utöver de populära filmerna från Studio Ghibli har det under senaste åren även utgivits spinoff-filmer från populära serier såsom One Piece Film: Red (2022) och Jujutsu Kaisen 0: The Movie (2021).